tisdag 22 januari 2008

"Citron och citronita, alla Smurfers favorit"

Dra ut byrålådan, ta fram dina barnglasögon och fortsätt sedan att läsa.

Vad betyder egentligen "barnasinne"?

Jag plågade mina fd kollegor i Stockholms läns landstingshus, Patrik Silverudd och Lars Grå Johannessen, med att spela Smurfhits på kontoret.

Sedan våndades de när jag motionerade om inrättande av pris till Sveriges och årets gladaste folkpartist och en ny partisång. Men som goda liberaler försökte de hålla god min och "tolerera olikheter".

Under alla mina år i socialliberal tjänst har frågor av varierande betydelse upptagit mitt engagemang. Vilt har jag kastat mig från mindre allvarliga till livsavgörande frågor. Den extrema mixen har hela tiden tjänat ett syfte: Att på alla plan bidra till psykisk hälsa!

Alla har inte förstått vad jag hållit på med, några har nåtts av mitt budskap.

Medan mitt starka engagemang för de viktiga frågorna blivit allt mer levande, barnens mänskliga rättigheter, äldres och anhörigvårdares situation, skuldsatta familjer, fosterbarns utsatthet, psykisk hälsa, nollvision för självmord, den lille företagarens sociala skyddsnät mm har jag hela tiden haft mina "barnglasögon" nära till hands.

Nu skulle jag postumt vilja utdela min utmärkelse Årets gladaste folkpartist till min/vår vän och skickliga folkpartikollega i Salem, Christina Lorentzon.

Hon har nu efter en tids sjukdom lämnat oss, sina nära vänner, sin familj, barn och barnbarn. Samtidigt som tårarna stockas i halsen kommer ett leende krypande genom kroppen och når mitt sörjande hjärta.

Hon viskar något. Få människor har gåvan att föra med sig värme och glädje var hon än går. Christina hade den gåvan och jag saknar henne enormt!

På något vis känns det viktigare nu än någonsin att att vårda hennes arv , att försöka ge vidare vad hon gav.

Så jag ler.

Sedan plockar jag fram mina barnglasögon, lyssnar på Smurfhits och hör "de små blå" sjunga med varsin udda och unik röst- det lockar fram tankeparalleller och nya idéer, barnasinne och ro infinner sig. Och så hör jag plötsligt orden från en annan stor liberal och varm vän, Andres Käärik: " Jag tycker att ALLA idéer är bra, fram till de motbevisats". Ett äkta liberalt sinne- öppet, tolerant och förändringspositivt.

Livet har sagt mig att vara glad för och rädd om mina medmänniskor. Kanske tom mer specifikt och med extra glöd "mina folkpartiklar".

När jag, vilket är ofta, betecknas som udda, positivt udda tolksar jag det som slås jag alltid av samma fråga "vem är inte det? Och jämfört med vad/vem?". Sedan tänker jag att det kan jag bjuda på, och med ett leende till, ALLT tjänar ett syfte.

Nu för att hjälpa dig att tolka/sammanfatta vad jag ville få sagt med denna artikel är mitt budskap hyfsat enkelt: "Våga lev! Vi har många att göra det för!"

Mia

2 kommentarer:

Anonym sa...

Våga lev´ nyfiket läser jag raderna,hittar en citron-surt, behöver socker och hittar det i sockerskålen på bordet!Som Smurf´lever jag, med luvan nerdragen över ögonen-smygtittar på värden!

Mia Franzén sa...

Hoppas du hittar mest sötsaker på min blog, inte meningen att förmedla surt. Vi är alla olika Smurfer, du kanske är smygsmurfen och jag är Blogsmurfen eller poesismurfen, bussmurfen eller nyfikensmurfen!
Ha en fin dag, med många karameller med olika innehåll!